Den materiella processledningen utgör ett officialintrång i parternas dispositionsrätt och är ett inkvisitoriskt element i en processform som annars präglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet är främmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frågan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjälpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig främmande, då såväl den formella som den materiella processledningen syftar till att handläggningen av rättegången ska fungera på bästa möjliga vis, varför den egentliga gränsen mellan instituten då suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rättegång. Processledningen skall verka som ett komplement därtill för att rätten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Den materiella processledningen utgör ett officialintrång i parternas dispositionsrätt och är ett inkvisitoriskt element i en processform som annars präglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet är främmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frågan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjälpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig främmande, då såväl den formella som den materiella processledningen syftar till att handläggningen av rättegången ska fungera på bästa möjliga vis, varför den egentliga gränsen mellan instituten då suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rättegång. Processledningen skall verka som ett komplement därtill för att rätten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Ökad konkurrens, leder till mer krav på företag att öka kvaliteten på de produkter de producerar. För att klara av konkurrensen krävs det bland annat en högre effektivisering i produktionen. Ett första steg är att fokusera mer på hur de producerar sina varor eller tjänster, och inte på vad de producerar. Företag bör redan i produktionen försöka utveckla och förbättra sina tjänster eller varor. För att få en kontroll över företagets produktion är det viktigt att förstå sina processer och sambandet mellan processerna, vilket bland annat kan uppnås med processledning.Syftet med denna rapport är att undersöka vilka svårigheter och problem som tjänsteföretag kan uppleva vid införande och tillämpning av processbaserat arbetssätt.

Denna rapport beskriver hur en ny materialförsörjningsprocess skall implementeras i praktiken vid Ericsson Radio Systems i Gävle. En intressant frågeställning för detta examensarbete har varit hur materialförsörjningen skall uppnå en effektiv samordning och ett effektivt samarbete i en materialförsörjningsprocess, vilken består av olika funktioner, linjeorganisationer, yrkeskategorier och kundbehov. Arbetet begränsades till att behandla den interna delen av materialförsörjningsprocessen. En fallstudie genomfördes vid implementering av en processförbättringsgrupp. Resultatet av våra undersökningar och resultatet av fallstudien visar att grundproblemet till ovanstående är brist på utbildning.

Vi vill med det här kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrågasätta den antropocentriska designerrollen där materialiteten ses som passiv och designern som ensam härskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgångspunkt undersöker vi hur design-processen uppstår i arrangemang av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillämpa detta posthumanistiska förhållningssätt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening är situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstår designprocessen som ett ingripande i världens tillblivelse. Ett ingripande där ett kollektiv av aktörer står som medskapare, där mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhållningssätt föder en medvetenhet om vårt ansvar i att ingripa i världens tillblivelse och vårt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .

Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

BakgrundForskning belyser hur barn påverkas av olika faktorer då det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn är bland annat; vänner, massmedia, föräldrar, pedagoger, reklam och den rådande norm som finns i samhället. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lärande, önskningar och de val de gör för att eftersträva status.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan och föräldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av kläder och leksaker. Vi är även intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan påverka barns inkludering eller exkludering.Frågeställningar? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barn eftersträvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och föräldrar kring barns intresse för kläder och leksaker?? På vilket sätt påverkar kläder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer påverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien är baserad på en kvalitativ metod där intervju använts som redskap, varav vi intervjuat åtta pedagoger samt åtta föräldrar.ResultatVårt resultat visade att föräldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populärt bland barnen.

The purpose of this study was to examine how a selection of social welfare officers based on the principle of the best interest of the child construct a minimum level of the material standard in a home. Another purpose was to examine whether different units with varying socioeconomic prerequisites in the municipality of Stockholm construct this level differently.The method used in this study was Sociology of Law and two focus groups were used for the gathering of the data. A social constructive theory, a class perspective using concepts of Bourdieu and a perspective of law were used to analyse the material of data.The results showed that the courses of action varied from enactment and the policies of the municipality of Stockholm, unspecified theories of the development of children, the conception of what is normal and what children needs, the context in which they work, the development of the society and what they estimate that children needs when attending school. The results also showed a difference between the two units concerning the minimum level of the material standard in a home.

Syftet med denna studie är att spegla tidsandan i det tidiga 2000-talets Sverige så som den tar sig uttryck vid annonser för bostadsförsäljning. Hur kan ett svenskt hem se ut idag? Vad finns det för ideal kring hem och heminredning?.

En ros är en ros är en ros - rättssäkerhetsbegreppet, den ackusatoriska processen och brottmålstaxan Sedan 1970-talet har de offentliga försvararna i majoriteten av brottmålen i svenska domstolar fått ersättning för sitt arbete i enlighet med en schablon. Den här så kallade brottmålstaxan har ända sedan införandet fått kritik. På senare år har den kritiken alltmer kommit att handla om att systemet riskerar att i vissa fall urholka den misstänktes rätt till ett fullgott försvar och utgöra ett potentiellt rättssäkerhetshot. Den här uppsatsen lägger grunden för att ur ett rättssäkerhetsperspektiv diskutera straffprocessen i allmänhet och brottmålstaxan i synnerhet. För att kunna tolka begreppet rättssäkerhet utgår uppsatsen främst från de förarbeten som ligger till grund för den straffproces-suella lagstiftning vi har och har haft under den aktuella perioden.

Den största orsaken för ett företag att ge ut warranter är möjligheten att snabbt få in nytt kapital i bolaget. När en warrant är använd måste ägaren betala kontant till företaget i utbyte för nya aktier. Detta nya kapital kan sedan till fördel användas till förvärv av företag eller för att betala av en del av bolagets skuld i syfte att förbättra kreditvärdigheten eller kapitalstrukturen. En sofistikerad prissättningsmodell för optioner och warranter är Black-Scholes modellen. Denna modell är den mest spridda och använda i världen för att räkna ut värdet på alla typer av optioner.

Försvarsmakten har under de senaste åren gått igenom radikala förändringar, som fortfarande inte är klara. Samtidigt som fokus ligger på personalförsörjning samt annat så går den teknologiska utvecklingen framåt. Jag vill med denna uppsats belysa vad ett gemensamt geografiskt informationssystem skulle kunna innebära för chefer på en lägre nivå inom mekaniserade bataljoner. Med denna uppsatts vill jag skapa förståelse utav gemensamma geografiska informationssystem och vilka möjligheter de skulle kunna bidra med. I uppsatsen tar jag reda på om systemen skulle kunna underlätta för chefer i sitt ledarskap på slagfälten, likväl vilka effekter det stridstekniskt skulle kunna bidra med.

Detta examensarbete är utfört för GMK koncernen, bestående av AB Rönnquist & Wettainen och GMKAB i Kiruna, samt GMK Mekaniska i Svappavaara. Inget av företagen har idag något strukturerat kvalitetssystem implementerat i sin verksamhet. De har dock en önskan om att utforma och i framtiden implementera ett sådant system. Exakt hur detta kvalitetssystem skall vara utformat är oklart men det finns en önskan om att systemet kall efterlikna eller åtminstone vara i paritet med ISO 9000. Syftet med detta arbete har varit att lägga grund för utvecklandet av ett kvalitetssystem med ISO 9000 som förebild, där fokus legat vid kraven på processledning enligt ISO 9001.